25
november Katja har namnsdag.
Det är aldrig fel att fira med äppelknyten till kaffet.
Äppelknyten
6 portioner
Äppelknyten är en dessert men också ett gott bakverk att
äta till te eller kaffe. Välj mellanstora äpplen
som inte får vara alltför hårda. Har man stora
äpplen, kan man dela dem mitt itu och använda ett halvt
äpple till varje knyte.
Äppelknyten
kan förberedas fram till gräddningen. Ställ ogräddade
knyten på ett fat, stoppa fatet i en plastpåse och
låt stå i kylskåp några timmar eller
från den ena dagen till den andra.
Deg:
2 dl vetemjöl
1 dl grahamsmjöl
125 g kallt smör eller margarin
1/2 dl kallt vatten.
Lägg mjöl och smör i en skål. Arbeta med
fingertopparna och smula sönder fettet i mjölet. Det
ska bli en grynig massa.
Tillsätt vattnet. Arbeta snabbt ihop smulorna till en deg.
Täck med lock ställ kallt 1 timme.
Kavla
ut degen till en kaka 30x45 cm. Skär den till fyrkanter 15x15
cm.
Skala
äpplena eller använd dem oskalade. Ställ ett äpple
på varje fyrkant.
Rör
tillsammans honung och kanel. Om honungen är mycket fast,
kan man värma den i en liten skål i hett vatten. Fyll
äpplena.
Vik upp hörnen på degen och tryck till om äpplena.
Ställ knytena på en osmord plåt.
Grädda
i 200° cirka 25 minuter eller tills äpplena är
mjuka (testa med provsticka) och skalet fått fin färg.
Servera
varma äppelknyten med vaniljglass, vaniljsås eller vispad
grädde.
Receptet
är hämtat ur Äppelbok av Görel Kristina
Näslund utgiven år 2000 på bokförlaget Kärnhuset.
Äpplet Katja
Det var för att möta bristen på tidiga septembersorter
som fruktförädlarna på Balsgårds växtförädlingsinstitut
tog fram Katja genom att 1947 korsa två brittiska äpplen,
James Grieve x Worcester Parmän. Resultatet blev ett rött,
smakligt, välformat äpple som släpptes på
marknaden 1968. Katja passade de kommersiella odlarna fint men
vann popularitet även i villaträdgårdarna. Sorten
finns även i England där den odlas under namnet Cathy.
Trädet
bär rätt tidigt när det är förädlat
på A2 och ympat på en svagväxande grundstam
ger Katja frukt redan i plantskolan. Trädet får en
vacker, något upprätt form men bildar ofta spetsiga
grenvinklar som behöver spärras ut hos det unga trädet.
Trädet är inte starkväxande och anses som ett
bra val för äppelhäckar. Katja har god motståndskraft
mot svampsjukdomar.
Katja
bär rikt och ger varje år. Kartgallring är en
viktig åtgärd om frukterna inte ska bli för små.
Frukten finns jämnt fördelad utefter grenarna. De äpplen
som mognar allra först vill gärna falla. Stjälken
lossnar lätt från frukten och man får plocka med
försiktighet.
Det är
lätt att känna igen Katja: en högsträckt,
välsvarvad frukt med gul bottenfärg som nästan
helt och hållet göms under ett varmrött täcke.
Den röda och väldoftande äppelkonen avslutas med
fem diminutiva knölar omkring flugan. Köttet är
gulvitt, saftigt, fint, fast, välsmakande, mera sött
än syrligt. Skalet är något fett vilket bidrar
till äpplets hållbarhet. Plockas i början av september
och kan sedan förvaras till november. Ett fint ätäpple;
går att använda också i köket till sallader,
bakverk med mera om anrättningen får en liten tillsats
av citronsaft.
Blomningen
är medeltidig; blommorna har medelstora, vita kronblad med
blekrosa utsida.
Pollineras
av bland andra Alice, Aroma, Cortland, Cox Orange, Discovery,
Ingrid Marie, James Grieve, Lobo, Melba, Mio, Oranie, Quinte,
Summerred och Transparente Blanche.
Zon I–III.
Texten
är hämtad ur 100 älskade äpplen av
Görel Kristina Näslund utgiven år 2002 på
bokförlaget Kärnhuset.
tillbaka till almanackan