9 oktober Ingrid har namnsdag.
Alla slags äpplen med litet syra passar till den här goda äppelefterrätten.

Toscaäppelkaka
4–8 portioner

Tosca betyder knäckig mandelsmet i konditorisammanhang. Den här goda kakan med härligt knäckigt mandeltäcke bör serveras varm och nygräddad.

Pajdeg:
75 g smör eller margarin
2 dl vetemjöl
2 msk kallt vatten

Mandelsmet:
1 dl sötmandel
1/2 dl socker
50 g smör eller margarin
1 msk vetemjöl
1 msk mjölk
4 äpplen

Lägg smöret och mjölet till pajdegen i en skål. Smula sönder smöret med fingertopparna så att det blir en grynig massa. Tillsätt vattnet och arbeta hastigt ihop degen.
Tryck ut degen i en form (cirka 18x25 cm) med låga kanter. Degen ska täcka botten, inte gå upp på kanten.

Skålla mandeln och hacka den fint.

Blanda alla ingredienserna till mandelsmeten i en kastrull. Låt sjuda upp under omrörning. Dra kastrullen från plattan.

Skala äpplena. Dela varje äpple mitt itu. Tag ur kärnhuset med kuljärn. Lägg äpplena på degen med den runda sidan upp.
Ös mandelsmeten med en sked över äpplena och degen.

Låt formen stå 20 minuter i 225°. Höj värmen till 250° och låt stå ytterligare 10 minuter eller tills mandelsmeten fått färg.

Receptet är hämtat ur Äppelbok av Görel Kristina Näslund utgiven år 2000 på bokförlaget Kärnhuset.

Äpplet Ingrid Marie
Läraren K Madsen på Fyn i Danmark såg omkring 1910 ett äppelträd tränga sig upp i en hallonplantering i skolträdgården. Han lät det stå – trädet kunde ju alltid ympas – och efter fyra, fem år gav det frukt. Man fick se en dejlig röd frukt mogna fram, ett äpple som fick namnet Ingrid Marie efter Madsens dotter som dött bara sex år gammal några år tidigare. Eftersom Cox Orange fanns i trädgården, och det nya äpplet visade likheter med den sorten, förmodade Madsen att trädet kommit från en kärna av det trädet. Det vackra äpplet tilldrog sig uppmärksamhet och danska plantskolor kunde snart erbjuda träd till försäljning. Moderträdet fridlystes 1959 och lever fortfarande i högönsklig välmåga, blommar och ger frukt.

Den nya sorten Ingrid Marie tog de nordiska fruktodlarna med storm och såväl i Sverige som i Norge har de odlat äpplet sedan 1930-talet. I villaträdgårdarna har det också blivit en populär sort. Mutanten Karin Schneider uppkom omkring 1940 hos H. Schneider, Falster. Den kallas numera oftast Röd Ingrid Marie.

Här är i sanning ett utmärkt äpple – inte fullt så riksmakande som Cox Orange men trädet är härdigare och mer lättodlat och står bättre mot sjukdomar. Dock kan det drabbas av fruktmögel. Ingrid Marie är känt för sin jämna och rika bördighet. Det ger ett saftigt och fast vinteräpple som kan användas till allt. Plockas vid mitten av oktober, är njutbart i november och brukar kunna bevaras till februari. Nackdelen med Ingrid Marie är att äpplet har tendens att spricka runt fodret. Man kan se sprickorna uppträda redan i augusti och sedan förvärras de. Vissa år är sprickorna vanligare än andra år.

Blomningen är sen; blommorna har korta, vita kronblad med blekrosa utsida.

Pollineras av bland andra Alice, Aroma, Belle de Boskoop, Cortland, Cox Orange, Cox Pomona, Discovery, Eldrött Duväpple, Filippa, James Grieve, Katja, Lobo och Mio.

Zon I–III.

Texten är hämtad ur 100 älskade äpplen av Görel Kristina Näslund utgiven år 2002 på bokförlaget Kärnhuset.

13 oktober Birgit har namnsdag.
Äppelmuffins passar bra till eftermiddagskaffet.

Äppelmuffins
20 stycken

3 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
rivet skal av 1/2 citron
2 ägg
2 dl socker
100 g smält, avsvalnat smör eller margarin
1 dl mjölk

Fyllning:
2 äpplen

Blanda mjöl och bakpulver i en liten skål. Vispa ägg och socker ljust och pösigt i en större skål. Tillsätt smöret, mjölblandningen, mjölken och citronskalet.

Ställ ut 20 muffinsformar på 2 plåtar. Fördela smeten i formarna.

Skala äpplena och skär dem i tjocka klyftor. Dela klyftorna i halvor tvärsöver.
Stick ned en bit äpple i varje form.

Grädda i 225° cirka 15 minuter.

Receptet är hämtat ur Äppelbok av Görel Kristina Näslund utgiven år 2000 på bokförlaget Kärnhuset.

Äpplet Birgit Bonnier
Äpplet har korsats fram på Balsgårds växtförädlingsinstitut av Lord Lambourne x Cortland. Äpplet släpptes på marknaden 1988 och uppkallades efter Birgit Bonnier, medlem i Bonnierfamiljen. Hon kallades Biggan i familjekretsen och under det namnet går också äpplet i plantskolor och trädgårdskretsar.

Birgit Bonnier var tillsammans med sin man Albert Bonnier mycket intresserad av fruktodling och startade en ekologisk äppelodling vid Dalarö.

 

tillbaka till almanackan