Diverse
Fråga om Åkerö
Hej!
Jag har två gamla Åkeröträd. De är 99 år
gamla och ej beskurna under årens lopp. De är friska och ger relativt
dålig skörd eftersom de är så täta.
Vad ger du mig för råd angående hanteringen av träden?
Med vänliga hälsningar
Anders
Hej!
Det är klart att du vill ta hand om dina gamla Åkeröträd
på bästa sätt.
Jag tror att du ska tillkalla en skicklig trädbeskärare, någon
som har tagit
"grönt kort" och kan sina saker. Fråga Hushållningssällskapet
på den plats
du bor om bra adresser och be sedan om referenser. Här duger det inte
med
vilken person som helst. Beskärningen kan börja i sommar
och får nog
sträcka sig över tre år för att det ska gå bra;
om man beskär alltför
radikalt på en gång kan det gå illa.
Sedan får du hålla efter med årlig beskärning. Ett
Åkeröträd kan bli mycket gammalt, trädet vid Åkerö
säteri beräknas i dag vara planterat i sekelskiftet 1600/1700.
Om du tycker om att fotografera, så dokumentera gärna beskärningen
med bilder på trädet före, under och efter; om bilderna blir
bra så kanske vi kan få publicera dem i Pomologiska Sällskapets
tidning "Pomologen". Ta i så fall också bilder på äpplen
före och efter är du snäll, frukterna borde bli större
och bättre färgade.
Hur stor är omkretsen på dina träd mätt 25 cm från
marken? Var växer träden? Lycka till!
Vänliga hälsningar
Görel Kristina
Hej!
Tack för ditt snabba svar. Träden är 143 resp 139 cm i omkrets.
Jag bedömer att höjden är 6-7 meter. De växer vid sjön
Båven på Hyltingeö, som ligger mellan Stjärnhov och
Sparreholm, ganska exakt i mitten av Sörmland.
Jag ringde Hushållningssällskapet i Strängnäs och fick
tips om att kolla www.tradgard.org. Där fanns en komplett förteckning
över alla i Sverige som har grönt kort. Jag fann tre personer inom
en radie av 2-3 mil. Jag har sökt en av dem. Så nu har jag gått
hopp om att kunna få professionell hjälp.
Om det går i lås så fotograferar jag förloppet och
hör av mig om drygt tre år på hösten 2007 med bilder
enligt din instruktion.
Vänliga hälsningar
Anders
PS. Jag har naturligtvis läst Äppelbok från pärm till
pärm. Med den har du verkligen gjort en kulturgärning.
Hej!
Tack för svar på mina frågor! Och tack för beröm
för Äppelbok. Så glad jag är att du har fått adresser
till beskärare på nära håll. Nu önskar jag dig
all möjlig lycka till med träden! Så hör jag av dig
igen om tre år!
Vänliga hälsningar
Görel Kristina
________________________________________________________
Hej!
Jag har en liten undran som du kanske kan hjälpa mig med. Jag
har hörtryktas att många svenska äppelsorter har fått
sina namnav prästdöttrar. Är det så, och i såfall
hurkommer det sig?
Med vänlig hälsning Sara
Hej,
det har säkert förekommit att ett äpple har fått
namnefter en prästdotter men jag har aldrig hört talas om det och
kaninte ge något exempel, tyvärr. Fråga din källa till
ryktet vad för äpplen han eller hon tänker på!
Om prästdöttrar har fått ge namn till ett äpple
beror det på att präster förr i tiden var ivriga trädgårdsodlare
som gärna drog upp nya äppelsorter från kärnor i sin
trädgård. För den som hade en rar dotter var det naturligt
att döpa sitt nya fina äpple efter henne.
Vänliga hälsningar
Görel Kristina
_________________________________________________________
Hej!
Jag håller på att planera min trädgård med
bland annatäppelträd. Jag vill odla lagom mycket för självförsörjning
så jag undrar hur mycket man kan vänta sig i skörd från
äppelträd. Om man odlar ett äppelträd med A2 grundstam
och av en sort som ger medelgott utbyte under goda odlingsförhållanden,
ungefär hur mycket kan vänta sig skörd i genomsnitt för
ett fullvuxet träd?
Jag har försökt leta upp informationen i litteratur men
den högsta siffran jag sett är fem gånger högre än
den lägsta (båda angivna för samma grundstam och goda odlingsförhållanden)
och jag vet inte vilka siffror som är mer pålitliga. Jag skulle
verkligen uppskatta ett svar även om det bara är en mycket grov
siffra eftersom jag anser dig vara en mycket pålitlig källa.
Vänliga hälsningar Björn
Hej,
jag kan tyvärr inte ge dig en säker siffra för skördfrån
ett äppelträd. Allt hänger ju på hurgammalt och
stort trädet är och av vilken sort. Iställetkan du följa
riktlinjerna från förr: man satte tre trädför familjens
behov. Om du har plats, sätt en fjärde trädockså eftersom
alla äppelträd inte ger skörd varje år.
Sätt gärna ett träd med sommaräpplen, ett med
höstäpplen och så ett med vinteräpplen (som du äter
vid jul och senare). Jag rekommenderar min bok "100 älskade äpplen"
vid valet av äppelsorter. Om du lär dig att ympa (inte så
svårt), kan du ha flera sorter i varje träd. Bättre att du
ympar själv än köper dyra familjeträd!
Vänliga hälsningar Görel Kristina
_________________________________________________________
Hej!
Jag läser om äpplen på Frukt och Grönts hemsida på
nätet. Där har du skrivit att vikingarna inte odlade äpplen,
trots att äpplen fanns centralt i deras mytologi. Jag reagerade direkt
på detta, för jag såg och förundrades redan i min barndom
över en bild i C Grimbergs Svenska folkets underbara öden. Bilden
visar ett kolnat äpple, funnet utanför Alvastra. Åldern uppges
till ca 4 500 år, när boken skrevs för 80 år sedan.
Texten berättar också att man hittade mycket frukt i lämningarna.
Nu var det ju så att detta var vildäpplen. Men det skulle förvåna
mig mycket om inte människorna redan på den tiden, dom var jujordbrukare
redan då, förstod att välja dom störstaoch finaste frukterna?
Och jag kan mycket väl tänka mig att domhar bedrivit någon
form av förädling. Dom har odlat blandannat sexradigt korn. Så
dom har varit avancerade redan på dentiden.
Hälsningar Anders
Hej!
Jag tror också att vikingarna var kloka nog att ta vara på
riktigtstorfruktiga vildäpplen om de fann några. Men vi har inga
bevisför att de odlade äpplen. Jag har bett arkeologerna i Sigtuna
därjag bor att kolla bland alla sina fynd från vikingatiden men
de harinte hittat några rester eller spår av odlade, litet större
äpplen.
För att odla äpplen krävs att man kan ympa träd. Hittills
menar våra experter att den konsten kom till landet med munkarna som
invandrade söderifrån. Franska munkar kunde ympa och odla frukt,
fransmännen hade lärt detta av romarna som en gång behärskade
deras land. Vikingarna var verkligen mycket avancerade och t ex goda konstnärer.
Jag önskar att vi visste mer om deras kunskap om äpplen.
Vänliga hälsningar, Görel Kristina
_________________________________________________________
Hej Görel Kristina!
Jag har en språkfråga som jag undrar om du vet svaret
på. Finns det någon regel för hur man använder "äpple-"
resp. "äppel-" i sammansatta ord? Som i äpplepaj eller äppelpaj?
Tacksam för svar. Mimmi
Hej!
Jag har frågat Svenska Språknämnden om äpplepaj
ochäppelpaj. Där säger man att båda är lika rätt.
Jag har också frågat Catarina Grünbaum på Dagens Nyheter
hur hon ser på saken. Hon svarar att det är regionalt vad manskriver.
I Skåne skriver man gärna äpplepaj och äppleträd,
längre uppåt landet talar man om äppelpaj och äppelträd.
Det heter till exempel Äppelviken (Stockholm) och Äppelbo (Dalarna).
Många hälsningar, Görel Kristina
___________________________________________________________
Hej,
här kommer en fråga från en vän som flyttat
till Gotland. Mysteriet med stora frukter utan kärnhus förstår
jag inte ett dugg av. Så här skriver min vän:
"Tidigt i våras beskar jag ett gammalt träd bakom huset
som inte var ansat på många år och det blev massor medgrenar
på marken. Inget märkvärdigt med det, men nu bar detfrukt
igen. Inte mycket men en del riktigt stora äpplen. Inte hellerså
konstigt men när jag skulle göra mos av dem och börjadeskära
så fann jag inga kärnor. En markering där kärnhusetborde
vara fanns men – som sagt – inga kärnor. Och intei något
av äpplena! Är detta ovanligt? Skulle ju inte gå att föröka
med sådd av kärnor. Mystiskt! Kärnfriaäpplen!"
Hälsningar, Sune
Hej,
i sällsynta fall kan äpplen utvecklas utan befruktning och får
då inga kärnor. Detta kallas partenokarpi och man talar
om partenokarpa frukter. Kan inträffa bland andra fruktslag också.
Hälsningar, Görel Kristina
__________________________________________________________
Hej!
I Stadsarkivet i Örebro har jag hittat förteckningar från
1800-talet över en
större fruktträdgård vid Bysta herrgård i Närke.
Finns det någon i Sveriges Pomologiska Sällskap föreningsom
är speciellt intresserad av historiska fruktträdgårdar?Min
fråga är då om Bystas fruktodling var anmärkningsvärd
i sortantal och mängd (22 sorters äpplen, 18 sorter päronmm).
Min andra fundering gäller klimatet. Idag räknas den här trakten
till zon 3-4 och många av de listade träden är känsligare
än så. Kan klimatet ha
förändrats på så kort tid att det vid 1800-talets mitt
var 1-2 zoner bättre?
Mycket tacksam för svar/Maria, trädgårdsstuderande
Hej Maria!
Om trädgården i Bysta verkligen är anlagd omkring
1850 såär sortantalet stort men är den anlagd vid 1800-talets
slut ärdet mer normalt för en herrskapsträdgård.
Det du hittat om trädgården i Bysta låter mycket intressant.
Har du en karta över trädgården i arkivet också? Finns
något av trädgården kvar? Kanske du kan skriva en artikel
om detta för vår lilla tidning Pomologen, organ för Sveriges
Pomologiska Sällskap? Med en sortlista på alla frukter i trädgården
och litet bakgrundshistorik? Och ett foto? Kanske kommer du att skriva en
examensupppsats om detta?
När det gäller klimatet så har det inte försämrats
sedan 1800-talets mitt, däremot har det blivit något litet varmare.
Kanske hade trädgården i Bysta ett gott lokalklimat så att
träden stod i lä för kalla vindar på en solig sluttning?
Då kan känsliga sorter trivas. Eller också var det optimistisk
eller okunnig ägare som planterade känsliga sorter som sedan inte
klarade sig så länge eller aldrig gav någon frukt? Har du
tillgång till några dagboksanteckningar? Här finns mycket
att forska i och allt är av intresse för oss i Sveriges Pomologiska
Sällskap.
Jag tar gärna emot en sortlista om du ville skicka mig den.
Vänliga hälsningar, Görel Kristina
___________________________________________________________
Hej,
vi håller på att anlägga och planera vårträdgård
här i Helsingborg. Vi har läst 100 ÄlskadeÄpplen ochkommit
fram till att vi vill ha följande äpplen:LINDA, Lord Lambourneoch
Särsö. Vet du var vi kan få tagpå dessa äppelsorter?
Det verkar inte jätteenkelt efter literundringning.
Med vänlig hälsning,Hans-Christian
Hej!
Vissa sorter är svåra att få tag på. Men Gränna plantskola
på Visingsö, som
förser många trädgårdsbutiker i Sverige med äppelträd,
har både Särsö och
Linda uppger man i dag över telefon (tel 0390-40208). Jag skulle tro
att de
kan skicka träd till dig.
Lord Lambourne har jag inte lyckats hitta. Kanske du ska försöka
med någon stor dansk plantskola. Men trädet finns på Balsgård
och nästa år kan du skaffa en ymp därifrån och låta
någon kunnig trädgårdsmästare ympa upp ett nytt träd
till dig. Den som väntar på något gott ……
Vänliga hälsningar, Görel Kristina
Hej!
Tack så mycket för svaret! Jag har redan varit i kontakt
med Visingsöoch beställt träden! Vad gäller Lord Lambourne
har jag integivit upp hoppet ännu utan skall som du föreslog leta
i Danmark
.
Tack igen, Hans-Christian
___________________________________________________________
Hej min käre äppelexpert!
Nu är det så här. Vi har en kompis som tror att det
är blommorna på ett
äppelträd som sedan *förvandlas* och blir till äpplen.
Vi har försökt att få
henne att förstå att äpplena och blommorna på ett äppelträd
är olika saker men hon tror oss inte. Så nu undrar vi om du kan
skicka svaret till oss på den här adressen så skulle vi vara
hjärtligt tacksamma.
Tack på förhand och mycket vänliga hälsningar/Joakim
och William
Ps Du gör ett underbart jobb som äppelexpert ds
Hej,
när blommorna bedårat oss i några dagar kastar de kronbladen
och därefter sväller blombotten upp och det bildas en kart som sedan utvecklas
till ett moget äpple. Det tar tre, fyra månader beroende på
sort. Så jag kan bara säga sorry, er kompis har rätt.Bjud
henne nu på äppelkaka! Det är blommorna som förvandlas till
äpplen!
Många pomologiska hälsningar, Görel Kristina
___________________________________________________________
Hej!
I butiken har jag sett Katja som såg ut som om de var lackerade.
Behandlarsvenska odlare sina äpplen med något blankningsmedel?
Hilding
Hej Hilding!
Nej, det gör de inte. För säkerhets skull har frågan
gått till Lars-Olof Börjesson, vd för Äppleriket i Skåne.
Han säger att Katja kan ibland vara så fet på ytan att det
ser ut som om man tillfört något. Katja är en avkomma avJames
Grieve som också har ett mycket fett skal.
Hälsningar, Görel Kristina
___________________________________________________________
Hej!
Jag tittar i ett korsord där det står "ur acajouäpple"
och har aldrig sett ett sådant äppelnamn. Finns det något
äppelträd med det namnet?
Undrar Margit i Södertälje
Hej!
Acajouäpplen är ett annat ord för acajounötter
som kommer från acajouträdet (Anacardium occidentale)
som odlas i tropikerna. Kallas även elefantlöss!
Det gula, köttiga, päronformade syrligt, söta fruktskaftet
äts eller används för att göra ättika och
brännvin. Av fröna (som är gömda i en liten frukt
ovanpå det uppsvällda skaftet) gör man olja.Lycka
till med korsordet!
Vänliga hälsningar,
Görel Kristina
___________________________________________________________
Hej!
Jag heter Roland och bor i gamla Skaraborg. Vi har talats vid tidigare.
Min fråga är, varför så många sorters
äpplen har blivit klara i år?
Värmen, torken, ljumma nätter eller bara tillfälligheter?
Mina Aroma, Signe Tillish och Oranie har visat klarhet.
Hej Roland,
jag har också noterat "klarhet" i fler äppelsorter än
vanligt under hösten 2002. Till exempel har jag sett det i
Åkerö för första gången i år.
Klarheten beror på att cellerna spricker så
att cellsaften rinner ut i cellmellanrummen. I Oranie, Rossvik,
Gyllenkroks Astrakan, Kalmar Glasäpple, Charles Ross, Husmoder
och några fler sorter händer detta varje år. Kanske
är det den extrema värmen i sommar som fått fler
äpplen att bli klara eller vad man kallar glasiga.
Många hälsningar, Görel Kristina
_________________________________________________________
Vad gör vi åt monilia?
Vi har två äppelträd. Förmodligen planterades
de i början av 60-talet. Det ena tror vi heter Alice. Där
började problemen för 3–4 år sedan och nu har
det kommit till det andra trädet som vi tror är Oranie.
Vi tror att de drabbats av monilia. Det börjar med ett "blåmärke"
och snabbt är äpplena täckte med gula små "vårtor".
Några äpplen har blivit alldeles svarta, och andra skrumpnar
till slut. Vi har borstat barken, beskurit och gallrat ur men inget
har hjälpt. Vi har fått kratta upp och slänga all
frukt från Alice två år i rad (i sopsäckar,
inte kompost). Det är så ledsamt!!!
Har det någon inverkan att en varmkompost står straxintill?
Kan man göra något eller är det bara attsåga
ner trädet?
Med vänlig hälsning, Marianne Halvardson, Sollentuna
Hej!
Din beskrivning av problemet säger mig att det verkligen rör
sig om monilia eller fruktmögel som orsakas av svampen Monilia
fructigena. Varmkompostens placering har ingen betydelse i sammanhanget.
Sommaren 2002 har varit regnrik och det gynnar svampen. I år
har man kunnat se fruktmögel på många slags äppelträd.
Vissa sorter är dock mer utsatta än andra för detta
och dit hör Alice och Oranie. Alice är faktiskt så
sjukdomsbenägen att den inte borde säljas till villaträdgårdar,
menar vissa.
Det finns ingen besprutning att tillgripa för oss som vill
ha en giftfri trädgård. Beskära trädet och
gallra karten är vad som gäller och det har ni också
gjort. Du handlar också riktigt som plockar ner all angripen
frukt så snart du ser den och slänger den i sopsäckar.
Angripna frukter som får hänga kvar i träden, så
kallade fruktmumier, och som får ligga kvar på marken
sprider svampsporerna vidare.
Mitt förslag är att du inte sågar ned Alice utan
ympar om det med andra sorter. Galloway, Himmelstalund, Särsö,
Stenbock och Sparreholm är några sorter som inte lika
lätt får fruktmögel.
_________________________________________________________________________
Oktober 2001
Hej Görel Kristina Näslund!
Knip i magen
Jag har läst att du äter mycket äpplen, äpplen
som inte kniper. Själv äter jag 3–4 stycken varje
dag och mamma har sagt att just äpplen har en renande funktion
på kroppen. Min mage är lite känslig vissa perioder
men jag vet inte om det har med frukten att göra. Dock kan det
vara bra att veta vilka äpplen jag borde undvika om jag haren
mage som lätt reagerar.
Tacksam för svar
Inger
Hej Inger!
Man får prova sig fram och äta just de äpplen och
den mängd äpplen som man tål. Vad som ger knipi
magen varierar från människa till människa. Generellt
kan man säga (det finns inga studier så här talar
erfarenheten) att äpplen med stort syrainnehåll (Transparente
Blanche, Cellini, Bramley, Golden Noble med flera) har vissa svårt
att tåla; dessa människor brukar ha lättare att
äta till exempel Signe Tillisch och Lobo.
Magen tål väl mogen frukt bättre än kartig.
I mitten av september kan man köpa grön Gravensteiner
och andra äpplen som plockats alldeles för tidigt; en
känslig mage gör klokt i att avstå från dem.
Vänliga hälsningar Görel Kristina
Tånggården
Bengt Oldhammer har i sitt arbete som journalist stött på
Tånggården i Sjurberg, Dalarna, som den kändearkitekten
och professorn Isaac Gustaf Clason och hans fru Kerstinköpte
1908. Tånggården blev ett nationalromantisktsommarställe
som besöktes av prins Gustav Adolf, Sibylla,Herbert Tingsten,
Anders de Wahl, Alf Sjöberg, Ottilia Adelborg,Emma Zorn och
många fler.
I brev till Kärnhuset bifogar Bent Oldhammer sin artikel om
Tånggården publicerad i Dala-Demokraten 22 januari2001.
Artikeln illustreras med Tånggårdens äpplekarta
gjord 1913. Det är en välgjord färglagd karta
som visar trädgården med ett dussin äppelträd. De
benämns på följande sätt: Källaräpplen,
Hörnäpplen, Sötäpplen, Liljestork, Basängäpplen,
Päronäpplen, Sälgäpplen, Grindäpplen,Mosäpplen,
Riddaräpplen, Svaläpplen och Åkerö.
Många namn får genast sin förklaring närman
tittar på kartan och ser att Sälgäppelträdet
växer intill en sälg och att Hörnäppelträdet
växer i ett hörn av trädgården. Antagligen
finns det en källare intill Källaräppelträdet och
en grind intill Grindäppelträdet. Men var kommer namnet Liljestork
ifrån? Det skulle man ge ett kilo fina Åkeröför
att få veta. Och hur såg alla dessa äpplen ut?
Det kan vi inte få veta.
Den nuvarande ägaren till Tånggården uppger vid
förfrågan att endast två gamla träd, Mosäpplet
och Riddaräpplet, finns kvar och frukterna är inte goda
vilket lutar åt kärnsådder. De träd som ägaren
själv har planterat under sina 25 år på gården
finns tyvärr inte heller kvar, de har blivit offer för
älgarnas och rådjurens härjningar.
_________________________________________________________
Apelgården
vid Vassbo
Hej Görel Kristina,
jag har suttit en lång stund med din fina Äppelbok och
det är bara att gratulera. Jag jobbar f.n. som trädgårdsmästare
i Vassboparken och trädgårdslärare i aktuella kurser.
Fram till 1996 hade vi en trädgårdsskola här från
1972, och tidigare var det en lantbruksskola sedan 1856. Trädskolor
har det funnits på platsen sedan 1883, skolträdgård
sedan 1863. Så det var synd att du inte fick med Vassbo på
din lista över apelgårdar. Jag bifogar en folder som beskriver
våra fruktträd. Ambitionen är att vi skall ha ett
av varje fruktslag som producerats och sålts härifrån.
Och vi letar efter Dalasorter, vi har hittat såväl sådana
som sålts från Vassbo eller "bara" kommit till ute ilandskapet.
Här fanns t.o.m. Moskovskt päronäpple i moderträdskolan,
ett träd som har ett växtsätt som liknar päronträdets,
till skillnad från Revalsktpäronäpple vars frukter
smakar päron. Vet du något om Moskovskt päronäpple
så hojta till.
Olle Ridelius
www.vassboparken.com
Hej!
Det var en miss att apelgården vid Vassbo inte kom med imin
Äppelbok. Men blir det en ny upplaga ska detta givetvisrättas
till! För alla intresserade kommer här uppgifterom äppelträden
i Vassboparken som Olle Ridelius har skickatmig. Årtal inom
parentes anger första året somsorten finns med i Vassbos
källor; e.s. betyder ej saluförtfrån Vassbo.
Dalasorter
- Grängesbergsäpple (e.s.), Gubbäpple (e.s.) Hedemoraäpple
(1919), Jäderäpple, Folkärna (1925), Samuelsdals
sötäpple, Falun (1912), Skuggboäpple, St. Skedvi
(1912), Tunaäpple, Borlänge (e.s.), Ytternoraäpple,
Hedemora ( e.s.).
Sorter som fanns i Vassboparken före 1996
- Alice (1969), Eneroths klaräpple (1912), Gyllenkroks astrakan
(1919), Grågylling (1919), Kavlås (1933), P J Bergius
(1920), Risäter (1925), Sävstaholm (1912), Trogsta (1925).
Sorter planterade 1996 och senare
- Alexander (1912), Amorosa (e.s.), Anna (e.s.) Antonovka (1954),
Aroma (e.s.) Arvidsäpple (1919), Brunnsäpple (1919),Cellini
(1913), Charlamovsky (1912), Cox Pomona (1919), Druväpple(e.s.),Edsele
(1948), Eldrött duväpple (e.s.), Farmorsjuläpple
(1948), Filippa (1952), Fullerö (1925), Förlovningsäpple
(1948), Gravensteiner (e.s.), Hampus, sommar (1912), Hornö
(1948), Husmoder (1925), James Grieve (1935), Kalmar Glas (1920),
Kesäter(1919), Linda (1960), Lobo (1951), Läcköastrakan
(e.s.), Maglemer (1925), Mantet (e.s.), Melba (1964),Mio (1965),
Oranie (1912), Rescue(e.s.), Ringstad (1919), Rosenhäger(1912),
Råby Rubin (e.s.), Röd astrakan (1912), SigneTillisch
(1919), Slava Petrograd (1945), Snövit (1964), Spässerud
(1951), Stenbock (1945), Stor klar astrakan (1912), Suislepper (1945),
Transparente Blanche (1912), Wealthy (1919), Åkerö (1912),
Ökna lökäpple (e.s.).
- _________________________________________________________
- Jag har
hört att det finns en äppelros.
Har den med äpplen att göra?
Äppelrosen, Rosa rubiginosa, växer vilt i kustnära
trakter, till exempel i Stockholmsområdet och söderut,
på Öland och Gotland, men man ser den ganska sällan.
Man skiljer äppelrosen från våra vanligaste vildrosor,
stenros och nyponros, bland annat genom att titta på blomman
som är mörkrosa. Och genom att lukta på bladen!
Det äppliga hos äppelrosen sitter i små rödbruna
glandler eller luktgömmen under bladet. Gnugga bladet medfingrarna
och andas in så känner du den angenämasteäppeldoft!
En äppelros kan bli rätt stor men har du bara plats för
den så är den ett fint inslag i trädgården.
tillbaka till brev och frågor