får jag föreslå att du tittar
på min hemsida, rubriken äppelgenbanker (för
det var kanske ympris av just äpple du ville ha?).
Många av genbankerna kan hjälpa till med ympris i viss omfattning.
Om du går med i Sveriges Pomologiska
Sällskap så träffar du många likasinnade
och kan byta ympar, se www. svepom.com
Välkommen i gänget!
Hälsningar, Görel Kristina
________________________________________________________
Från
Gästrikland har Sylve skickat oss några pomologiska
spörsmål.
Varför lever ett träd med A2-stam bara i
40 år?
Svar:
Det florerar en rad myter i den här världen.
Jag hörde det här ryktet om A2 redan förra
året men jag vet inte vad påståendet
grundar sig på. De gamla fruktexperter med erfarenheter
som sträcker sig 50-60 år bakåt i tiden
som jag har rådfrågat tror lika lite som
jag på att A2 endast lever i 40 år. Om det vore
sant, skulle vi nås av ideliga rapporter om äppelträd som
lägger av i trädgårdarna! A2 utvecklades
på Alnarp i börjanpå 1920-talet och
släpptes ut 1944.
Din fråga har gett idé till en
artikel i tidningen Pomologen, medlemstidning
för Sveriges Pomologiska Sällskap. Jag
hoppas att vi kan utreda detta ordentligt och titta på gamla
A2-träd som står kvar i Skåne.
Varför rekommenderar man A2?
Svar:
Det är en starkväxande grundstam som har ett
utmärkt rotsystem och tål kyla
bra. Så här svarar mig Inger Hjalmarsson,
genbankskurator, när jag frågar omA2: Fördelar
hos A2 är bl a tidig bördighet,
god förankring ijorden och god härdighet.
A2 är en av våra mest kraftigväxande grundstammar
och borde därmed ge träd med längre levnadstid
än motsvarande träd på svagväxande stammar.
Om man ympar på en frösådd grundstam, får mandå
längre livslängd på det färdiga
trädet, än om man ympar på klonad grundstam? Och i
så fall, varför lever en frösådd
stam längre än enklonad stam?
Svar: Om bara sammanläkningen
är god, är det svårt att tro att ett
äppelträd på klonad stam lever kortaretid än
ett träd på frösådd
stam.Varken jag eller de experter jag har talat
med känner till någraundersökningar
på området.
Vilket ger bästa resultatet, ympning på grundstam eller
okulering på grundstam?
Svar: Det går
på ett ut. Plantskolorna okulerar i augusti.
Har det inte gått så bra med något träd,
kan man ympa det på våren i stället.
Är vildäpple bra som grundstam?
Svar: Det bör
det vara, men jag har inga jämförande
försök att peka på.
Hur går det till när man registrerar en äppelsort?
Här
är det svar som jag har fått hjälp med
av professor Hilde Nybom på Balsgård,
SLU:
Allting beror
på hur man vill ha sorten registrerad.
Man kan söka om växtförädlarrätt, vilket
innebär att ingen annan kan föröka sorten
ifråga.
Denna växtförädlarrätt
kan man söka för bara Sverige (hos
växtsortnämnden, se email adress nedan)
eller för hela EU eller för ytterligare delar
av världen. Sorten måste då prövas
i odling på en av växtsortnämnden
godkänd plats, vanligen East Malling
i England. Då kollar man om sorten är unik, dvs inte
identisk med en tidigare känd och saluförd
sort. Kvaliteten bedömer man dock inte
utan den får sortägaren själv
ta ansvar för.
Man kan även
ansöka om bara namnskydd. Då kan sorten
förökas av andra, men saluföras under det
registrerade och skyddade namnet.Detta är
ett billigare men inte lika effektivt skydd. Mer info
kan erhållas från: info@vaxtsortnamnden.se
Att registrera
kostar pengar (här är priserna 2003): 3300 Kr för
ansökningsavgiftför växtförädlarrätt i
Sverige, och sedan tillkommer avgifter för prövningen;
240 pund per år, och det lär väl
ta 3-4 år.... Dessutom måste man betala
en årlig avgift för att upprätthålla
skyddet, just nu är den 2 750 kr för svensk sortskydd.
Initialkostnaden för ett EU-skydd ligger
på 900 Euro!!!
Men spridd
kan en ju en sort bli i alla fall, även om man inte registrerat några sorträttigheter. Det är 'bara'
att försöka intressera några plantskolor
för att sälja den.... Där sitter
flaskhalsen oftast, inte i själva registreringen
utan i marknadsföringen. Är sorten
så bra att den går att sprida? Hur får
man in pengar på den? Inga lätta frågor...!
Hade för ca fyra år sedan, hjälp av en "trädbeskärare"
som gick rätt hårt åt några
av träden (snittytorna är som mest 15-20
cm i diameter och de ser inte ut att kunna "valla över").
Påtalade vad jag tyckte redan medan han
höll på, men han sa att det skulle göras
så. Vad gör man, kan man rädda dessa träd?
Svar: Om
det bara inte finns kräfta i trädet så
kan det komma att klara sig. Det är i alla fall
inte mycket som du kan göra. Det är
trist att det åker runt så många
okunniga trädbeskärare.
Finns det flera äppelsorter från Gästrikland än
den som
omnämns i Anton Nilssons "Våra äppelsorter,"
nämligen "Malmbergs gylling"?
Svar: Jag känner inte till någon fler sort.
Hur går man tillväga när man befruktar ett äppelträd
med en annan bestämd sort, och hur kan man
vara säker på att det inte slinker
med något pollenkorn från fel sort?
Svar:
När äppelblomman är i ballongstadiet tar man
bort kronbladen och ståndarknapparna (kallas
att kastrera blomman). Sedan väntar man tills pistillen
är mogen (fuktig) och penslar på
pollen från önskvärd äppelsort.
Dock, ska man vara riktigt säkerpå att inget
annat pollen kommer med måste man sätta
en påse om blomman (t ex en pergamentpåse)
när man har kastrerat den.
Man
får vara rätt snabb med pollineringen om det är
varmt och soligt. Ibland pollinerar vi bara
några timmar efter kastreringen, påpekar
Hilde Nybom. Frömjölet brukar man
på Balsgård erhålla genom att repa av ståndarknappar
från ballong-blommor (knoppar somsvällt
till små ballonger), och torka dem i
en ugn (max 30 grader) över natten. Sedan mortlar
man sönder dem till ett fint mjöl som hälls
i ett litet rör. Annars kommer inte pollenet
ut ur ståndarknapparna! Vi tar sedan med
oss röret ut på fält och doppar
försiktigt ner pistillerna i röret så att frömjölet
hamnar där det ska, berättar Hilde
Nybom.
Nr
3 av tidningen Pomologen från Sveriges Pomologiska
Sällskap (utkommer i september) kommer att
innehålla en utförligare artikel
om pollinering av Hilde Nybom.
Det är svarta prickar på mina äpplen!
Vad är det?
De
svarta fläckarna som förfular vissa äppelsorter
är skorv, en svamp som angriper många
äppelsorter. Läs mer om skorv under
rubriken Görel Kristinas äppelskola .
När ska jag plocka mina äpplen?
Sommaräpplen plocks så snart de är mogna. Ja,
ska de användas i matlagning plockar
man dem gärna just innan de nått full mognad
för mer syra och fastare konsistens.
Mogna sommaräpplen håller bara från ett par dagar
till ett par veckor.
Höstäpplen, som mognar litet senare, plockar man också
när de är mogna. Vinteräpplen
däremot plockar man så sent som
möjligt eftersom de inte hinner mogna på
grenen men bör få hänga kvar sålänge
det går. Plocka dina vinteräpplen
just innanfrostenkommer.
Hur ska jag förvara mina äpplen?
Äpplen mår bäst av att ligga svalt och luftigt.
Äpplen som får ligga dag efter
dag i rumstemperaturtappar smak. Det bästa är
därför att inte lägga upp mer
i fruktskålen i vardagsrummet än vad som går
åt under dagen.
Låt gärna äpplen ligga i kylskåp, bara inte
instängda i en plastpåse! En papperspåse
eller öppen plastpåse är bättre.
Det får inte heller ligga starkt doftande
varor som lök och salt sill i kylskåpet.
Äpplen tar snabbt upp främmande dofter!
Av den anledningen ska man inte heller förvara sina äpplen
i en jordkällare med potatis och rotfrukter;
efter bara någon dag har äppelsmaken försämrats.
Jordkällare är bra för äpplen om
den är nyskurad och frukten inte behöver
samsas med annat än saft- och vinflaskor.
Vinteräpplen bör ligga i lådor på ett svalt
ställe där de får frisk luft
men inte nås av fåglar och skadedjur.
Täck med en filt när det blir kallt.
När det blir mycket kallt, flytta äpplena
till en vind eller en källare.Vissa sorter håller
fint ända in i april månad.
Mitt unga äppelträd bar några äpplen förra
året men i år får jag ingenting. Vad har jag
gjort för fel?
Du har säkert inte gjort något fel. Äppelträd
ger inte alltid varje år, särskilt
inte unga träd. Nu använder trädet
sin energi till att växa istället
för att ge frukt och det är bara bra. Många hävdar
faktiskt att man ska plocka bort karten de
tre, fyra första åren för att trädet
ska koncentrera sig på växandet.
Detta gäller i synnerhet träd som är
ympade på dvärgstam.
Jag har ett träd som ger bara vartannat år.
Vad kan jag göra?
Äppelträd har en benägenhet för vartannatårsvila
och detta gäller särskilt om skörden
har varit stor. Blomknopparna anläggs
redan i juli månad; stark fruktsättning
påverkar den processen och kan innebära att trädet
inte blommar alls nästa år.
Pröva att kartgallra ditt träd och gör det redan
i början av juli för bästa
effekt. Lämna då en kart per fruktsamling
och låt det vara minst 10 cm mellan
kartarna. Det kan se glest ut när fruktkarten fortfarande är
liten men äpplen sväller! När
du gallrar, använd gärna en liten sax och klipp
av kartarna. Detär skonsammare än
att riva av karten.
Mittenfrukten i varje samling (kallas the king fruit i
England) är ofta den som utvecklas bäst.
Man kan spara just den äppelkarten när
man gallrar eller, vilket är ännu bättre,
spara den kart som sitter mest exponerad försolen.
Solen ger färg och smak åt frukten.
Att kartgallra är en god idé på många
sätt:
- Du får större och vackrare äpplen.
- När äpplena inte sitter tätt på varandra
försvårar man för skadeinsekterna,
till exempel rönnbärsmalens larver, att
gå från ett äpple in i
ett annat.
- Trädet slipper bära fram dåligt färgadeoch
mindre goda äpplen som trängs
i bladskugga och skuggan från andra äpplen.
- Det ger mindre risk för knäckta grenar.
Minns, lagom är bäst! För hård gallring ger
överdrivet stora äpplen som har
försämrad hållbarhet.
Vilket är det godaste äpplet?
Ingen lätt fråga att svara på. Läser manböcker
om äpplen ska man finna att Cox Orange
i bådeäldre och nyare verk lyfts
fram som det smakrikaste äpplet.För mig ä
rockså Cox Orange det stora favoritäpplet,
liksom Gul Richard.
Men det finns andra mycket fina äpplen. Jag har mötten
kvinna som svär på att det finns
inget äpple som går upp mot Lord Lambourne.
En god vän sätter Melon främst
av alla medan en annan helst vill ha Suislepper. En av
mina bekanta längtar efter Gloster hela året
och när han äntligen kan köpa en påse
av sina älsklingsäpplen äter
han flera på raken och ser lycklig ut. (Gloster är
verkligen ett oerhört gott äpple).
Jonathan är det finaste äpplet, försäkrar
en kvinna medan jag har hör från
annat håll att lätt glasiga Gyllenkroks
Astrakan är oöverträffat välsmakande.
Så är det, vi tycker alla olika och alla
äpplen har sin charm.
En sak är säker, om du har ett gynnsamt läge för
äppelodling kan du sätta ett träd
och få godare frukter än de du köper
i butiken eftersom köpta äpplen ofta
har färdats över oceanen och lagratsi månader
innan de når kunden.
_________________________________________________________
Är det farligt att äta äppelkärnor?
Är det farligt att äta äppelkärnor? Vad är
det i så fall för gift i dem?
Frågan har kommit flera gånger under
åren. Det här svaret bygger på
information i Vår Föda från statens
livsmedelsverk, nummer 2, 1978.
Färska äppelkärnor innehåller
floridzin som är en glykosid. Mängden
är 8 g floridzin per 100 g äppelkärnor.
Floridzin finns även i frönhos andra
växter i rosfamiljen, t ex päron, plommon ochkörsbär.
Livsmedelverket avråder från
att äta stora mängder äppelkärnor.
Men enstaka kärnor är inget att oroa sig för,
särskilt om man inte tuggar på dem. När
man gör äppelmos behöver man inte heller oroa
sig, de flesta kärnorna blir kvar som restprodukt närman
passerar de kokta äpplena.
Görel Kristina
September
2001