Alexandra Smirnoff

Alexandra Smirnoff var Nordens första kvinnliga
pomolog. Hon blev den store pomologen Olof Eneroths enda lärjunge och
omarbetade hans pomologi i slutet av 1800-talet.
”1904. Röda Astrakan har under denna
ogynnsamma sommar utvecklat sig utmärkt å Lindö gård
med sitt hemliga läge och det mildaste klimat i Finland. Frukten är
fullkomligt typisk till form och färg, smaken något rå eller
omogen, en följd av sommaren. Under en normal sommar torde frukten bli
jämngod med det i mellersta Sverige odlade röd Astrakan. I år
ovanligt hållbar, ännu den 1 november fullt frisk. Månne
detta är en följd av den kyliga och solfattiga sommar?”
Anteckningen hittar jag i ett exemplar av Alexandra
Smirnoffs omarbetade upplaga av Handbok i Svensk Pomologi från 1896
som är interfolierat, det vill säga mellan de tryckta sidorna hittar
man helt rena, blanka blad för noteringar. Här har Alexandra i
svart bläck med vacker, tydlig handstil noterat årtal och ibland
datum för examinationer av äpplen från olika finska gods
och gårdar.
Åkerö måste ha legat hennes hjärta
nära. Sidan intill det äpplet är fullskriven med anteckningar
från flera år, från 1897 till 1912 då Alexandra skriver
att Åkerö från hösten innan har varit ”ovanligt
utväxta till det yttre men smaken fadd. Ovanligt friska och bibehålla
sig ända in i början av det nya året 1912”.
Omarbetning av Eneroths pomologi
De olika delarna av Olof Eneroths originalupplaga
utkom på P A Norstedt & Söners förlag 1864–1866.
Boken gavs ut på nytt 1877 men när man närmade sig sekelskiftet
1899/1900 och boken var slutsåld insåg förläggaren
att det krävdes en rejäl omarbetning av verket. Olof Eneroth var
död sedan 1881 och Norstedts frågade runt efter en lämplig
person för uppgiften. Ingen i Sverige ansågs ha den kunskap och
erfarenhet som krävdes för det grannlaga arbetet. Norstedts fick
rådet att vända sig till Alexandra Smirnoff i Helsingfors, den
enda som bedömdes ha tillräcklig kompetens. Hon förvandlade
Eneroths ursprungliga bok om 636 sidor till ett imponerande verk i fem delar
om tillsammans 1500 sidor, som utkom 1896–1902.
Alexandra och hennes familj
Vem var då denna Alexandra? Alta Dahlgren
skriver initierat om henne i Norsk Havetidende 1897. Man får intrycket
att Alexandra talat länge och förtroendefullt med sin levnadstecknare.
Alexandra föddes den 6 maj 1838 i Vasa, Finland. Fadern, Michael Smirnoff,
hade varit livegen i Ryssland hos en greve Scheremetjeff. Denne var en human
person som inte bara tillät sina livegna att tillägna sig kunskap
utan till och med uppmuntrade till det.
I Vasa etablerade sig Michael Smirnoff som framgångsrik
köpman, gifte sig med Klara Johanna Lindeqvist och fick flera söner
och en dotter, Alexandra. Hon var en pojkflicka som älskade idrott lika
mycket som bröderna och gärna gick på styltor, åkte
skidor och skridskor. Fick hon en docka begravde Alexandra den strax med
pompa och ståt, och det var största nöjet med den presenten.
Precis som bröderna ville hon få läsa vidare men studier
för flickor var då inte att tänka på.
Barndomen var sorgfri fram till 1852 då
Vasa ödelades av brand och många, däribland familjen Smirnoff,
stod utan tak över huvudet. Alexandras mor dog snart efter branden,
fadern kunde inte hålla samman familjen och barnen spreds åt
olika håll. Alexandra kom till grevinnan Steven von Steinheil på
Saarela gård nära Viborg. Här mötte Alexandra militärisk
disciplin och högaristokratiska seder.
Tiden hos grevinnan
Omställningen var säkert inte lätt
för en självständig 14-årig flicka. Men grevinnan –
som var en duktig botaniker, stor blomsterdyrkare och passionerad hästvän
– tog hand om Alexandra och lät henne ägna sig åt växthusen,
trädgården och stallet.
Grevinnans uttalade önskan var att Alexandra,
när hon själv hade dött, skulle resa till Sverige för
att studera trädgårdskonsten och därefter överta ansvaret
för trädgårdarna på Saarela gård. När grevinnan
hade avlidit 1873 reste också Alexandra till Sverige för att arbeta
hos greve Gustav Trolle-Bonde i Södermanland. Där träffade
hon Olof Eneroth som ledde arbetet i de stora fruktträdgårdarna
på godsen Säfstaholm, Vibyholm och Hörningsholm.
Eneroths assistent
Alexandra arbetade som Eneroths elev och assistent
under tre år. Eftersom han var sjuklig föll en stor del av arbetet
i fruktträdgårdarna på Alexandra. Bland annat hjälpte
hon till med att ordna upp de ryska fruktsorterna som Eneroth hade svårt
med på grund av språket. Alexandra, med rysk far, behärskade
ryska.
Tillbaka i Finland arbetade hon som rådgivare
i trädgårdsfrågor för olika privatpersoner. Samtidigt
bibehöll hon sitt pomologiska intresse via resor i Sverige, Finland
och Ryssland samt via livlig korrespondens med Eneroth, Axel Pihl som var
trädgårdsdirektör på Rosendal, den store ryske pomologen
Eduard Regel i St. Petersburg, och många andra som skickade henne både
brev och frukter.
År 1892 gav Alexandra ut sin första
bok Några ord om trädfruktodling och dess framtida ordnande
i Finland. För att kunna göra de nödvändiga iakttagelserna
i landet hade då Alexandra tilldelats gratis kort på Statens
Järnvägar. Två år senare, 1894, utkom hennes verk
Handbok i Finsk pomologi, som upptar äpplen.
Det var alltså en erfaren fruktexpert som
påtog sig uppgiften att arbeta om Eneroths föråldrade pomologi.
I sitt förord skriver Alexandra ”att återgifvandet af en
fullt trogen bild af denna pomologiens utveckling var förenad med ett
icke obetydligt ansvar, ligger i sakens natur. Å andra sidan var det
för mig en kär plikt, såsom varande ENEROTHS enda lärjunge,
att försöka fullständiga hans verk, så mycket mer som
jag under tiden efter samarbetet med honom icke blifvit främmande för
Sveriges pomologiska förhållanden (… ) Under de år
jag samarbetade med ENEROTH, hvarvid hans pomologi dagligen användes,
var jag dessutom i tillfälle att inhämta de förändringar,
han ansåg böra företagas i en framtida ny upplaga.”
Avsked till Pomonans befrämjare
År 1907, när
Alexandra var 68 år gammal, tilldelades hon statspension i Finland.
Hon dog senare mitt i äppelsäsongen den 25 september 1913. Senator
Gripenberg bar vid jordfästningen fram en krans från Sveriges
Pomologiska Förening och på det blågula bandet stod att
läsa ”Tack för framgångsrikt arbete till den svenska
Pomonans befrämjande!”
Görel Kristina Näslund
Källor:
Dahl, Carl G. In memoriam. Sveriges Pomologiska
Förenings Årsskrift, (1913) s. 206.
Dahlgren, Alta. Alexandra Smirnoff. Norsk
Havetidende (1897) s. 185.
Olsson, Axel. Alexandra Smirnoff. Sveriges
Pomologiska Förenings Årsskrift, (1902) s. 7.
Finsk biografisk handbok (1903)