Görel Kristinas äppelskola
Rönnbärsmalen – ett hot mot äppelskörden
Så blommar äppelträdet
Röd melon i blom. Foto Björn KalinNär äppelträden slår ut kan vi under några veckor njuta av rosavit fägring. Blomprakten varierar mycket från träd till träd.
En morgon står trädgården full av tankfulla andeväsen. Det är äppelträden som blommar. Så skriver Sven Delblanc i sin bok Livets ax. Det blommande äppelträdet kan liknas vid ett andeväsen, en skir brudbukett i kolossalformat eller ett rosavitt moln som stigit ned till jordytan. Ett träd blommar under 10–14 dagar och den sammanlagda tiden från att det första trädet slår ut till dess att det sista trädet kastar sina blomblad på marken är omkring tre veckor. Min erfarenhet är att de flesta människor inandas blomdoften och lyckliggörs av ögonfägnaden – varde blommande äppelträd är hänförande vackert – men inte alltid noterar att blomprakten faktiskt varierar mycket från träd till träd. Här finns en värld av upptäckter att göra.
Till att börja med har blomknopparna olika färg hos olika äppelsorter. Vissa äppelträd, till exempel James Grieve, Filippa, Wealthy och Himmelstalund, visar röda knoppar medan knopparna hos exempelvis Sävstaholm, Göteborgs Flickäpple och Ökna Lökäpple går i blekrosa. Blomknopparna kan också vara färgade i gulrosa som hos Cellini och Berner Rosenäpple, grönrosa som hos Sparreholm, gulgröna som hos Gravensteiner och gulvitrosa som hos Cox Pomona.
Vad kännetecknar en överdådig blomning? Kanske faller vi främst för den rosavita blomningen, när röda knoppar övergår till svällande starkrosa ballonger och därefter till utslagna blommor som har vita, lätt kupade kronblad med blekrosaådrig utsida. Men även de övervägande vita, mycket stora blommorna hos exempelvis Alice, Melba, Suislepper och Transparente Blanche är mycket vackra.
Triploida äppelsorter, äppelsorter med 51 kromosomer istället för 34 som hos de diploida äppelsorterna, kännetecknas inte bara av kraftig växt utan också av stora blad och blommor. Exempel på storblommiga triploida sorter är Close, Belle de Boskoop, Blenheim, Bramley, Frösåker, Gascoyne Scarlet, Gravensteiner, Harberts Renett, Husmoder och Rossvik.
Andra sorter med stora blommor är Sävstaholm, Mälardalens Vitgylling, Oranie, Sylvia, Linda och Slava Petersburg som alla mäter 55–60 mm tvärsöver blomman. Storleken hos äppelblomman kan faktiskt variera från 35–40 mm hos Ringstad till 65–70 mm hos Hornö. Kronbladen hos Hornö är långskaftade och skedformade. Ringstad däremot visar en majblommeliknande äppelblomma med små, runda, kortskaftade kronblad som vilar på varandra; samma utseende har blomman hos Ölands Kungsäpple och Boiken.
Kronbladen kan växla på fler sätt än i storlek och färg. De kan vara breda och spadlika som hos Snövit eller smala, båtlika som hos Åkerö. De kan vara kupiga eller flata och de kan ha släta eller buktande kanter. De kan också ha krusade kanter som exempelvis Charlamovsky, Danzigsäpple och Persikorött Sommaräpple. Kronbladen kan vara mer eller mindre försedda med en köl och de kan vara mjuka som sammet.
Tittar vi noga på blomman så kan vi också lägga märka till att ståndare och pistill växlar från sort till sort. Vissa äppelsorter har bleka små ståndarknappar och korta ståndarsträngar medan andra äppelsorter ståtar med långa ståndarsträngar och feta, starkgula ståndarknappar.
När en klase äppelblom slår ut följer det alltid samma mönster: först öppnar sig mittknoppen och därefter de fem eller sex knoppar som sitter i krans runtom mittblomman. Man kan sedan notera att om mittblomman blev befruktad så är har det äpplet ofta ett tjockare och kortare skaft.
Det finns ett stort antal äppelsorter som blommar särdeles vackert. Här är några sorter med i min mening extra fantastisk blomning: Eva-Lotta, James Grieve, Maglemer, Wealthy, Oranie, Guldparmän och Persikorött Sommaräpple. De tre sistnämnda är också alldeles särskilt väldoftande.
Att plantera äppelträd
Att plantera ett äppelträd är njutning. Gräva rymlig grop, ställa ned litet lovande träd, fylla med svartbrun jord, stampa och vattna. Och sedan börja drömma! Om vackra, starka grenar som kan bära en gunga, om blommor som doftar vitrosa ljuvlighet, om äpplen som rodnar och rundar sig i solen och kött som låter sig krossas i munnen och smakar vidunderligt. Allt detta får du också så småningom.
Vilket eller vilka äppelträd ska man välja att plantera? Man måste först ta reda på vilka äppelträd som trivs i den odlingszon där man bor (boken ”100 älskade äpplen” har hela listan). De som bor i norra Sverige har ett mindre urval än vad sörlänningarna har. Men kanske har man chans till ett hett önskat, men ömtåligt äppelträd också om man bor i en nordlig zon. Det finns nämligen något som kallas lokalklimat. Det betyder att ett soligt, vindskyddat hörn, kanske inne på en atriumgård, kan ha ett klimat som tillåter plantering av ett frostkänsligt träd. En annan möjlighet är att plantera äppelträdet som spaljéträd mot en södervägg.
Sedan ska man förstås välja de äppelsorter som man själv tycker smakar godast. Vill man äta frukten nyskördad eller senare? Vissa sorter blir goda först framåt jul eller i januari.
Man ska inte tro att man överallt kan köpa vilken som helst av de gamla, goda sorterna från sin barndom. Välsorterade trädgårdsbutiker har numera ett stort sortiment av äppelträd men vissa äppelsorter kan ändå vara svåra att få tag i. Man kan göra en beställning i vissa plantbutiker som låter ta fram ett nytt träd av just den önskvärda sorten. Räkna med ett par års väntan innan du får ditt färdiga träd.
Om man har plats för tre träd, är kanske det klokaste att plantera ett gott sommaräpple, ett fint höstäpple och ett träd med vinterfrukt som kan sparas länge.Men om man bara har plats för ett träd? Då kan man köpa ett av de tre träden och ympa in de övriga önskade sorterna. Färdiga träd med flera sorter kallas i handeln familjeträd. Har man en helt liten radhusträdgård, kan man välja ett så kallat dvärgträd. Det trädet, som är ympat på en svagväxande grundstam, blir inte så stort, men ger ändå mycket frukt.
Plats för trädet
Var ska trädet stå? Äppelträd vill ha ett soligt, vindskyddat läge. Många sorter ger en stor mängd fallfrukt om trädet står på en blåsig plats. Starka vindar betyder också risk för knäckta grenar eller att hela trädet blåser omkull. Dessutom tycker bina som ska pollinera träden inte om blåst.Träden kan ofta skyddas för stark vind genom så kallad läplantering. Den kan utgöras av en hög friväxande häck som inte bör vara för tät. Det bör vara 4–6 meter från häcken till närmaste äppelträd, annars kommer häcken att skugga träden.
Man bör helst plantera sitt träd på jungfrulig mark, det vill säga där det inte tidigare har stått äppelträd eller päronträd. Det går däremot utmärkt att bra att sätta äppelträd där det förut har stått ett plommonträd eller körsbärsträd.
På en plats där det tidigare har växt ett äppelträd (eller päronträd) uppstår vad man kallar jordtrötthet. Måste man sätta sitt nya träd där den gamla apeln stod, bör man byta jord. Vid jordbyte ska man gräva ned till 30 cm djup och ta bort jord på en yta av en kvadratmeter. Därefter lägger man på ny, mullrik jord.
Jord
Styva lerjordar samt lätta, mullfattiga sandjordar lämpar sig dåligt för planering av äppelträd. Likaså bör man inte sätta äppelträd på vattensjuk mark. Äppelträd avskyr att stå med rötterna i vatten som kommer rötterna att drunkna eller dö av syrebrist. Äppelträd vill ha djup, porös, väldränerad (så att överskottsvatten rinner bort), fukthållande, ogräsfri jord med god mullhalt. Lätta sandjordar och tunga lerjordar kan förbättras genom att man blandar in 1/3 mullämnen (torvmull eller barkmull).Väl dränerad jord blir snabbt varm på våren och fruktträden kan starta sin utveckling tidigt. Om jordlagret är djupt, kan rötterna tränga nedåt under torkperioder och kommer inte att lida så mycket av vatten- och näringsbrist.
När träden är unga, bör man inte ha gräsmatta nära intill dem, eftersom gräset konkurrerar med träden om vatten och näringsämnen. Låt 50 cm runtom trädet vara gräsfri. När träden blivit 5 eller 6 år gamla, kan man låta gräsmattan smyga närmare och bara lämna en mindre rundel av öppen jord intill stammen.
Är marken torr, bör man täcka jorden närmast träden med gräsklipp, halm, täckbark eller liknande material. Täckmaterialet skyddar mot uttorkning men även mot ogräs och ger näring till jorden allteftersom det förmultnar. Täckodling innebär förstås alltid risk för sorkar som kan skada rötter och stam. Därför bör man alltid lämna ett fritt utrymme närmast stammen.
Tid för plantering
Man kan plantera äppelträd antingen på våren eller på hösten. Den som bor i norr bör plantera sitt äppelträd på våren. Bor man däremot i södra eller mellersta Sverige kan man plantera antingen på hösten eller tidigt på våren. När man planterar man på våren är det viktigt att vattna på nytt flera gånger efter planteringen.Krukodlade äppelträd
Låt först rotklumpen stå en timme i en hink med vatten för att bli genomvattnad. Gräv gropen under tiden. Är jorden lucker räcker det med att gräva en så stor grop att rotklumpen får plats. Om jorden är kompakt måste gropen vara 1 x 1 meter stor och 50 cm djup. Bara om jorden är mycket torr, behöver man vattna i gropen. Man ska inte lägga gödsel i planteringsgropen. För att inte skada rötterna, sätter man redan nu ned den påle som ska stödja trädet under uppväxten. Stödpålen kan tas bort efter ett par år.Trädet ska stå lika djupt i jorden som det har stått i plantskolan och förädlingsstället (en ansvällning på stammen) ska vara ovanför jorden. Fyll gropen med god planteringsjord och vattna rejält efter planteringen. När gropen är nästan fylld med jord, stampar man till omkring trädet men akta rotklumpen så att inte den trampas sönder.
Sedan vattnar man rejält och väntar tills vattnet har sjunkit undan. Fyll på med mer jord som ska ligga som ett poröst täcke. Täck jorden med ett par centimeter tjockt lager täckbark för att hindra uttorkning av jorden och rotsystemet.Bind fast trädet vid stödet så att det inte kan skada stammen. Såga av stödet om det är för högt; det ska sluta strax under de nedersta grenarna på trädet för att inte skava. Bind med speciella så kallade trädband.
Äppelträd med nakna rötter
Den grop man gräver för trädet ska vara så stor att rötterna kan ligga raklånga, utan att krökas. Man ska inte korta rötterna, bara skära av de rötter som kan ha blivit skadade. I övrigt, se anvisningarna för krukodlade träd.Upphöjd plantering
Är jorden där du bor dåligt dränerad men du drömmer ändå om ett äppelträd att älska och vårda? Dränera din mark med hjälp av nedgrävda dräneringsrör. Eller ställ rotklumpen uppe på marken tillsammans med ett stöd och skotta jord i en kulle omkring trädet.Skydd mot harar
Till vintern bör man sätta ett skydd runt stammen så att inte djur kommer åt att äta av barken. Man kan till exempel sätta hönsnät runt stammen för att skydda den från hare, älg och rådjur. Finns det sorkar i trädgården kan man sätta ett finmaskigt ståltrådsnät runt nedre delen av stammen. Det hindrar dock tyvärr inte sorkarna från att gnaga på rötterna.Gödsling
Har man planterat träden i näringsrik jord, behöver man inte gödsla de första åren. Därefter bör man gödsla varje höst. Ett år när träden burit mycket frukt, får man gödsla mer än när skörden varit liten.
Brunnen stallgödsel är utmärkt till äppelträd. Stallgödseln ger allsidig näring och ökar mullhalten i jorden.Frukt
Envar som planterar ett äppelträd
är en beklagansvärd man.
Antingen bär det ingen frukt
och då bedrövas han.
Eller också dignar det under sin skörd
och då får han möda därmed.
Du skall äta din skrott i ditt anletes svett
av syndafallets träd.
Ur Bit för bit av Alf Henrikson
Så får du tag i ympar
Vissa gamla fina äppelsorter som man vill odla är svåra att få tag i. Man får försöka hitta en ymp och själv dra upp ett träd eller ympa in sorten på ett befintligt träd. Att ympa är både roligt och givande. Vill du ändå inte ympa själv så finns det vissa plantbutiker som tar emot ympar och sköter om att du får ett träd med den speciella sorten; räkna då med att det tar ett par år innan du kan hämta ut ditt nya, lilla träd.
Det kan vara möjligt att beställa en ymp av den önskvärda sorten från någon av Sveriges genbanker, där den kan finnas (se rubriken Sveriges äppelgenbanker). Vidare kan man efterlysa sorten i sin lokaltidning och hoppas att någon hör av sig och kan lämna en ymp. I det fallet är det klokt att titta på frukten från trädet innan man sätter in sin ymp eftersom det litet varstans står träd under missvisande namn, en förbistring som har att göra med att trädgården kan vara gammal och har bytt ägare flera gånger utan att någon planteringskarta följt med vid köpen.
Sveriges Pomologiska Sällskap är en rikstäckande sammanslutning för äppelvänner och andra pomologiskt intresserade. Medlemskap i Sällskapet ger dig god möjlighet att efterlysa äppelsorter och byta ympar med andra äppelälskare.
Så undviker du skorv
Äppelskorv är en svampsjukdom som vissa höstar, när sommaren varit regnig, förfular många äpplen i trädgården.
Fuktiga år kan äppelskorv drabba många äppelträd mycket svårt. Skorv orsakas av svampen Venturia inaequalis och förekommer på grenar, blad och frukter. Olivgröna till svarta, sammetslika fläckar på bladen är tecken på skorv. Sporer från bladen sprids till frukten som får svarta fläckar, sämre smak och nedsatt hållbarhet. Vid tidiga angrepp på äpplena bildas kraftiga skorvfläckar; ett sådant äpple skrumpnar och spricker, vilket ökar risken för angrepp av fruktmögel (sår på frukten ger mögelsvampen tillgång på fukt och näring). Vid slutet av sommaren kan äpplena få mindre och ytliga skorvfläckar.
Den som inte vill använda gifter i trädgården men bor i ett nederbördsrikt område eller ett område med hög luftfuktighet bör välja sorter som är motståndskraftiga mot skorv. Dit hör bland annat Aroma, Antonovka, Discovery, Filippa, Galloway, Himmelstalund, Katja, Mio, Oberländer, Oranie, Queen, Röd Sjärnrenett, Sylvia, Särsö, Transparente Blanche, Transparente de Croncels, Wealthy och Åkerö. Vissa av dessa skorvresistenta sorter kan förstås ha andra brister; Aroma och Oranie drabbas exempelvis lätt av fruktmögel. På senare år har man också rapporterat skorv på bladen hos Aroma och Åkerö på vissa håll.
Vissa äppelsorter är mer skorvkänsliga än andra. Dit hör Alice, Cox Orange, Gloster, Gravensteiner, Gul Richard, Lobo, McIntosh, Mutsu, Signe Tillisch och Summerred. Under mycket regniga somrar och/eller i fuktiga klimat kan Maglemer få svåra skorvangrepp. Av prydnadsaplarna är de som ingår i purpurapelgruppen (med röda blommor och rödköttiga frukter) samt John Downie mycket mottagliga för skorv.
Äppelskorvens livscykel
Äppelskorven är en sporsäckssvamp som lever parasitiskt i äppelträdets blad. Svampens fruktkroppar stora som knappnålshuvuden tar näring från bladen. Äppelskorven övervintrar sedan i de nedfallna bladen på marken. På våren och försommaren mognar fruktkropparna och sporerna (så kallade askosporer) slungas ut från sporsäckar i fruktkropparna och infekterar de späda nyutspruckna bladen på trädet (senare, när bladen blivit större, är de mer okänsliga för angrepp). För att sporsäckarna ska svälla och sporerna ska kastas ut, föras bort med vinden och klibba fast på de unga äppelbladen krävs att det regnar. Sporerna gror på de våta bladen och är det både varmt och fuktigt går groningen fort.
Därefter går svampen in i sitt konidiestadium. Konidier är könlösa sporer och genom dem kan svampen snabbt och effektivt föröka sig under sommaren och hösten. Det är främst med hjälp av regnstänk som konidierna sprids och infekterar nya blad och frukter men de kan också spridas med vinden. Den största spridningen sker vid blomningstid och spridningen pågår sedan ofta hela juni månad ut, ibland in i juli.Hur allvarligt skorven drabbar i trädgården beror dels på hur mycket övervintrade skorvsmittade blad som finns där och dels på sommarens väder. En torr sommar ger lindrigare skorvangrepp än en regnrik sommar.
Vad du kan göra
-
Den första åtgärden är att välja äppelsorter med god motståndskraft mot skorv, se ovan.
-
Skorvsvampens sporer kräver en viss fuktighet för att utvecklas. Skorv därför delvis förebyggas genom beskärning. Håller man trädkronan gles och öppen, torkar trädet snabbt upp efter ett regn och svampen har små chanser att etablera sig.
-
I täta planteringar drabbas äppelträden lättare av skorv. Medan körsbär och plommon trivs med att växa i grupp, vill äppelträd ha ett visst revir, ett större luftigt område kring sig, för att må bra. Låt det gärna vara 10–12 meter mellan äppelträden.
-
Ju ”torrare” man kan hålla sin trädgård, desto bättre. Dit hör att ta bort onödiga stora skuggande träd som hindrar solen från att torka upp trädgården efter ett regn. Dit hör också att klippa gräset kort.
-
Våra daggmaskar är av stor betydelse för att oskadliggöra skorvsmittade äppelblad. Klipp gräset intill äppelträdet kort på hösten så kommer maskarna lättare åt bladen än om bladen gömmer sig i högt gräs. Kör gärna med gräsklippare över bladen i gräsmattan. Daggmaskarna tar snabbt hand om de finfördelade bladen.
-
Gödsla inte så mycket och så sent på säsongen att äppelträden växer för starkt och för långt in på hösten. Träd med stark nytillväxt som inte förvedats är känsligare är för skorvangrepp.
-
Om du lägger skorvsmittade blad i komposten måste den, för att hindra smittspridning, täckas på våren ifall bladen inte har brutits ner.
Kommersiell besprutning mot skorv
Skorv är ett stort gissel i de kommersiella odlingarna och mycket pengar används varje år till besprutning mot skorv. De stora handelssorterna i världen, till exempel Cox Orange, Gravensteiner, Granny Smith, Golden Delicious, Gala, Idared, McIntosh, Summerred och Braeburn, är mycket mottagliga för skorv och behandlas med svampdödande gift flera gånger under växtsäsongen.Nya äppelsorter
Runtom i världen pågår arbetet med att ta fram nya äppelsorter, sorter som passar kommersiella och privata odlare. I det här förädlingsarbetet är skorvresistens hos äpplet en viktig egenskap. Nya skorvresistenta äppelsorter bär på den så kallade Vf-genen som man hittat i en klon av prydnadsapeln Malus floribunda kallad klon Floribunda 821. Denna klon har korsats med otaliga äppelsorter i syfte att få fram nya friska sorter. Så har till exempel Rebella, ett äpple som släpptes 1998 i Tyskland, Vf-resistens mot skorv och är dessutom resistent mot mjöldagg, päronpest, rött spinn och frost. Andra tyska Re-sorter är Regine, Remo, Rewena och Reglindis.
Tyvärr har det på senare tid visat sig att även några av dessa förment skorvresistenta äppelsorter har infekterats av skorv. Ja, även Floribunda 821 har fått skorv, rapporterades 1999 från Danmark. Det hänger samman med att äpplet i själva verket endast är resistent mot vissa raser av skorvsvamp.
Man har hittills kartlagt sju olika raser av äppelskorv i världen. Hur många av dem som finns i Sverige undersöks för närvarande av Boel Sandskär vid lantbruksuniversitetet i Alnarp. Förmodligen förekommer raserna i en blandning som varierar från landsdel till landsdel. Från Århus i Danmark rapporterades för några år sedan att man där hittat samtliga sju kända raser av äppelskorv. Till det bekymmersamma med äppelskorv hör att varje år är dessa svampar något förändrade eftersom de anpassar sig efter de sorter som finns planterade. Ett mindre försök kan visa att en ny äppelsort är ganska okänslig för skorv men i ett senare försök drabbas just den sorten av skorv.
Giftfri bekämpning av skorv
I Quebec i Kanada pågår försök med biologisk bekämpning av äppelskorv. Man använder sig då av svampen Microsphaeropsis sp. som testas både i laboratorium och på fält. Preliminära resultat visar att den här fientliga svampen kan minska antalet skorvsporer på våren ända upp till 80 procent. I Kentucky, USA, prövar forskarna att använda speciella påsar som träs över äpplena när de är omkring två cm i diameter. Det är förstås en dyrbar metod som bara privata äppelentusiaster eller kommersiella odlare med kunder som är viliga att betala ett högt pris för fina, giftfria frukter kan vilja använda.Källor:
Boel Sandskär, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp
Faktablad om växtskydd, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala .
Rönnbärsmalen
– ett hot mot äppelskörden
Få insekter är så illa tålda som rönnbärsmalen. Malariamyggan och tsetseflugan gör värre skada men rönnbärsmalen kan vissa år totalt förstöra äppelskörden i trädgårdarna.En ny höst liknande den år 2001 vill man inte uppleva igen. Rönnbärsmal i alla äpplen, på alla äppelträd, från norr till söder. Redan i juni när rönnarna stod utan blommor visste man vart det barkade hän. Under det gångna seklet har rönnbärsmalen återkommit och tillintetgjort äppelskörden med oregelbundna mellanrum. Från tiden efter 1984, när jag själv på allvar började intressera mig för äppelodling, minns jag 1987 och 1999 som särskilt svåra år.
Rönnbärsmalen, Argyresthia conjugella, tillhör gruppen malfjärilar. Alla känns igen på sin egendomliga sittställning: de vilar med huvudet nedåtlutat och bakkroppen uppåt i 45° vinkel från underlaget. Det ser ut som om de försöker att stå på huvudet. I England har malfjärilarna också fått heta ”malar som står på huvudet” eller head-standing moths.
När rönnbärsmalen sitter har den vingarna taklikt lagda längs bakkroppen och hela den lilla gråbruna malen mäter 6–7 mm. När den spänner ut vingarna för att flyga mäter den 14 mm mellan vingspetsarna. Huvudet och ryggen är gula, de grå vingarna skiftar i violett och det löper ett ljust streck över de främre vingarnas bakkant.
Rönnbärsmalen finns bara på det norra halvklotet och bara där det växer rönnar. Det var inte förrän 1839 som den beskrevs första gången av tysken Philipp Cristoph Zeller som rapporterade om malar han fångat i Böhmen och Schlesien. Prästen och insektsexperten Hans Wallengren var 1875 den förste i Sverige att fånga och identifiera rönnbärsmal. Inte förrän på 1890-talet blev man klar över att dålig blomning och fruktsättning hos rönn hade samband med en viss typ av skadegörelse hos äpple som kunde ledas till rönnbärsmal.Fil. kand. Olof Ahlberg vid Entomologiska avdelningen, Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, gjorde en mycket noggrann undersökning av rönnbärsmalen i Sverige åren 1921–1926. Det var efter många år med svåra härjningar av rönnbärsmalen och efter påstötning från Sveriges Pomologiska Förening som riksdagen beviljade medel till Ahlbergs arbete. ”Under det snart gångna kvartsseklet har malen inte mindre än åtta gånger uppträtt i oerhörd mängd på våra äpplen och förorsakat landet förluster som kunna uppskattas till många millioner kronor” skriver zoologen och professorn Albert Tullgren 1927 i förordet till Ahlbergs skrift om malen.
Rönnbärsmalens livscykel
Tack vare Ahlberg, som fångade och granskade bortåt 20 000 malar, vet vi nästan allt om detta flygfä. Rönnbärsmalarna börjar flyga på försommaren. År 1923 såg Ahlberg dem i Stockholm den 15 juni men år 1925 startade flygningen redan sista veckan i maj. Perioden när pupporna kläcks till malar varar en dryg månad och varje mal lever 2–3 veckor. Det betyder att det finns aktiva rönnbärsmalar under minst 6–7 veckor. Flest rönnbärsmalar ser man under de tre första veckorna i kläckningsperioden.
Honorna blir befruktade och börjar lägga ägg andra veckan efter kläckningen, samtidigt med rönnens fruktsättning. Rönnbärsmalarna föredrar att lägga sina ägg i rönnbärskarten, vanligen ett ägg i varje kart. Larverna utvecklas och lever av fröna i rönnbäret. Men ibland i Norden uteblir rönnblomningen helt eller blommorna skadas av frost. Honorna flyger då till äppelkart och lägger sina ägg där istället. I England, på kontinenten, i Danmark och Skåne har man inga eller mycket små bekymmer med rönnbärsmal. Längre norrut är rönnens blomning och fruktsättning mycket otillförlitlig och äppelskörden kan drabbas på ett katastrofalt sätt.
Varje äppelkart får ta emot flera ägg som honan ofta lägger i det luddiga partiet närmast fodret. När äggen kläckts går de små, från början grågula larverna in på äpplets skuggsida eller där två äpplen vilar mot varandra eller mot en gren. Runt ingångshålet bildas en vit beläggning som utgörs av intorkad äppelsaft. Den beläggningen faller sedan av och man ser ett brunt, insjunket parti i skalet just där larverna gått in. I köttet syns smala, slingrande, bruna gångar där larverna gått fram för att hitta de kärnor som utgör deras mat. Det ser ut som om man har kastat in snus i äpplet, skrev Ahlberg. Ända upp till 25 larver kan finnas i ett äpple och de stannar där inne 36–44 dagar, tills de är fullvuxna. Då är larverna köttröda med mörkbrunt huvud och cirka 7 mm långa.
När larven lämnar äpplet spinner den sig med hjälp av en tråd till marken. Den söker upp en spricka i marken och kryper ned några centimeter i jorden. Där stannar den gärna under en lös jordkoka och spinner en vit kokong som den kan övervintra i som puppa. Pupporna kläcks på försommaren och en ny generation rönnbärsmalar ser dagens ljus.
Hur kan man stoppa rönnbärsmalen om man inte vill spruta med gift? Det har diskuterats mycket.
Fångstträd
Ahlberg menade att man borde pröva fångstträd i äppelträdgården. Ett år när den vildväxande rönnen drabbas av utebliven blomning eller dålig fruktsättning skulle dessa fångstträd utgöra ett mer lockande alternativ än äppelkarten. Tyvärr följde man inte upp Ahlbergs förslag. Det är först på senare år som man i ett norskt försök har provat att plantera olika slags rönnar intill fruktträdgården och fått lovande resultat. Som fångstträd har man då använt utländska prydnadsrönnar, oxlar (rönnbärsmalens larver har även hittats i oxelbär) och prydnadsaplar. Österrikisk oxel och häckoxel anses ha rik och pålitlig fruktsättning och passar svenska förhållanden. Vid Munkagårdsskolan i Tvååker, Halland, pågår nu ett liknande försök under ledning av Rolf Eskilsson som planterat ett dussin olika sorters rönnar runt äppelodlingen.
Fåglar
Småfåglar i trädgården kan vara en stor hjälp. Flugsnappare, talgoxar, blåmesar och rödstjärtar är några av de fåglar som fångar mängder med insekter varje dag och man gärna ser i sin trädgård. Att sätta upp holkar och hålla fåglarna med vattenbad är värt besväret.
Har sorten någon betydelse?En stor undersökning hösten 1907 när rönnbärsmalarna härjade lika svårt som 2001, skickade försöksledaren Gustaf Lind frågeformulär till större äppelträdgårdar över landet. Frågorna var dessa:
-
Fanns det äppelsorter som var mer angripna än andra?
-
Fanns det sorter som var mindre angripna än andra?
-
Fanns det rönnar i närheten av odlingen?
Lind fick in drygt 200 svar. Av dem kunde han dra slutsatsen att det spelade ingen roll för angreppens omfattning ifall det växte rönnar i närheten av träden eller inte. Hans råd blev: Låt rönnarna stå kvar. I många trädgårdar var alla träden lika svårt drabbade av rönnbärsmal men Lind fann att Cellini, Cox Pomona, Ribston, Gyllenkroks Astrakan, Ökna Lökäpple, Signe Tillisch, Filippa och Guldparmän rapporterades som något mindre angripna än andra sorter. Värst drabbade var Melon, Åkerö och Gravensteiner, tyckte Lind sig finna. Den här informationen får vi ta med en nypa salt eftersom den bygger på enskilda rapporter, inte på ett vetenskapligt försök. De olika fruktträdgårdarna har haft olika lägen och väderleksförhållanden.
När Olof Ahlberg jämförde Linds resultat med en liknande undersökning från 1910 och en mindre undersökning som han själv lät göra 1922 fann han att de tre studierna visade god överensstämmelse. Ahlberg grupperade sedan de undersökta äppelsorterna så här:
-
A. Sorter som vanligen skadas mycket svårt:
Alexander, Charlamovsky, Gravensteiner, Grågylling, Melon, Röd och Vit Astrakan, Stenkyrke och Åkerö.
-
B. Sorter som vanligen endast lindrigt angrips och skadas:
Boiken, Cellini, Cox Pomona, Hampus, Oranie, Signe Tillisch, Sävstaholm, Transparente Blanche.
-
C. Sorter som vanligen inte alls eller endast obetydligt angrips och skadas:
Cox Orange, Guldparmän, Gyllenkroks Astrakan, Ribston.
Försök med utrotning
Ett försök att utrota rönnbärsmalen gjordes på Visingsö på 1920-talet. Under 3 år plockade man bort alla bär från alla rönnar på ön innan larverna hade hunnit lämna bären. Man fick ner antalet malar till ett minimum men året därpå blåste en mängd malar från fastlandet över till Visingsö. Utrotningsförsöket hade gått om intet och upprepades aldrig.
Feromonfällor
Det går att köpa små kartongfällor som man hänger upp i äppelträden. På botten lägger man en skiva preparerad dels med doftämne (feromon) som malhannarna attraheras av, dels med lim som stäcker deras vidare flygfärd. Feromonfällorna kostar en del och är inte så effektiva. De insektslik som man ser på den klistriga skivan är ofta andra, mycket snarlika insekter.
Bearbetning av jorden
Kokonger med blivande rönnbärsmalar ligger i jorden hela hösten, hela vintern fram till försommaren. Genom att lätt bearbeta jorden under rönnarna och äppelträden på tomten under hösten stör man dessa puppor och kan förhoppningsvis reducera nästa års generation rönnbärsmalar. En radikal metod är att köpa höns och släppa ut i äppelträdgården. Hönsen sköter jordbearbetningen, äter malpuppor och blir samtidigt mycket skickliga på att hitta puppor av frostfjärilen som även de gömmer sig i jorden på hösten.
Olja
Ett ekologiskt sätt att hantera rönnbärsmal är att spruta med en emulsion av vatten, vegetabilisk olja och såpa i tiden mellan äggläggning och kläckning. Äggen kvävs under oljeskiktet och kommer därför inte att kläckas. Om trädet är öppet och luftigt, och om det är kartgallrat så att frukterna hänger glest och jämnt fördelade över trädet, är chansen god att man får en bra täckning med sprutvätskan. Sitter däremot karten tätt och gömd under rik bladmassa blir förstås täckningen mindre god och många ägg nås inte av oljan. Sprutningen ska utföras på kvällen, annars kan blad och kart få sprutskador. Om äggläggningen är utdragen kan man behöva spruta 2 eller 3 gånger på träden.
I ett lyckat norskt försök under ledning av Gunnhild Jaastad på Planteforsk Ullensvang har man använt rapsolja. I ett annat framgångsrikt försök på Åland hösten 2001 använde man solrosolja. Forskarna har funnit att även spinnkvalster och bladlöss drabbas av oljan medan däremot nyttodjuren klarar sig om bara oljekoncentrationen hålls nere, under 4 procent. I de nämnda försöken var koncentrationen 2 procent.
Oljebehandlingen kräver inköp av en spruta att bära på ryggen och är inte så enkel att klara för en villaägare med stora träd. En annan metod består i att kasta en fiberduk över äppelträdet och låta den skydda karten under den tid malarna flyger. Den metoden kan bara användas på unga äppelträd, dvärgträd, pelarträd, spaljéträd och äppelhäckar.
Kanske kommer vi inom några år att veta mer om hur vi ska komma tillrätta med rönnbärsmalen. Agronomie doktor Mette Kjobek Petersen vid Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, har fått medel från Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS) för att under 2002–2004 genomföra ett forskningsprojekt med titeln ”Samspel mellan skadedjur och deras naturliga fiender i ekologiskt odlade äpplen”. Petersen uppger att det är just rönnbärsmalen som står i fokus för hennes forskning.
Referenser
Ahlberg, O. Rönnbärsmalen Argyresthia conjugella Zell. En redogörelse för undersökningarna åren 1921–1926. Meddelande N:o 324 från Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, 1927.
Rönnbärsmal i ekologisk äppelodling, biologi och samlat vetande.
Jordbruksinformation 10, 1998. Kan beställas från Jordbruksverket i Jönköping, tel 036-15 50 00.Rönnbärsmal och äppelvecklare. Faktablad om växtskydd. Trädgård 121 T, 1999. Kan beställas från Sveriges Lanbruksuniversitet i Uppsala, tel 018-471 25 00.
Jensen, Kirsten. Hopp för ekologisk äppleodling? Frukt- och bärodling nr 4, 2001.
Lind, Gustaf. Några iakttagelser rörande rönnbärsmalen hösten 1907. Sveriges Pomologiska Förenings Årsskrift, 1907.
Det finns E-plantor av vissa äppelsorter. De är framtagna på ett särskilt sätt som gör dem fria från virus. Det kan vara viktigt i yrkesodlingar men betyder mindre i villaträdgårdar där virussjukdomar sällan utgör ett problem.
Om du tänker ympa in olika äppelsorter i ditt nya träd har du ingen nytta av ett E-träd. Så fort du sätter in en ymp i E-plantan är det inte längre virusfritt. Men, som sagt, det har liten betydelse. Skorv, rönnbärsmal, äppelvecklare och kräfta fortsätter att vara de stora bekymren i den vanliga villaträdgården.
Vildaplar och odlade aplar
I vårt land växer två botaniska typer av äppelträd: Malus domestica, det odlade äppelträdet, och Malus sylvestris, vildapel.
Det är lätt att skilja den vilda och den odlade apeln åt:• Vildapelns blad är kala på undersidan medan det odlade trädet har blad med svagt ludna undersidor. Också blomskaftet och blommans foderblad är kala hos vildapeln.
• Malus domestica saknar grentornar (vassa taggar) medan grenarna på vildapeln ofta visar små tornar.
• Vildapelns frukter är små, gulgröna, sura och kärva. Det odlade äppelträdet ger smakliga frukter.Vildapeln är vanlig på frisk, näringsrik, gärna något kalkhaltig mark i södra Sverige och Mellansverige. Vanliga växtplatser är glesa lövskogar, bryn, vägrenar, strandsnår, hagmark, rasbranter.
Det finns också äppelträd ute i hagarna och vid vägkanterna som oriktigt kallas vildaplar men i själva verket är spontant uppkomna från kärnor av Malus domestica, så kallade kärnsådder.
De här kärnsådda träden kan bli mycket stora och bära antingen goda eller illasmakande äpplen. Förr brukade fattiga torpare och jordbrukare, utan möjlighet att köpa ett äppelträd, gräva upp sådana träd och plantera dem vid sin gård. Många gånger kan man möta en prydlig rad med dylika kärnsådda äppelträd vid gamla torp ute i landet.
Ibland gav det kärnsådda trädet goda äpplen som kunde användas i hushållet. Om träden gav sura eller beska eller enbart söta äpplen kunde man ändå använda dem som mat till grisarna och det var ett viktigt inslag i familjens ekonomi.
Januari
Tid att tillverka några fågelholkar och även ett par fladdermusholkar. Fåglar och fladdermöss tar många insekter och hjälper till att försvara din äppelskörd mot bland annat äppelvecklare och rönnbärsmal.
Februari
Funderingar på att ympa in nya sorter i dina äppelträd i år? Då är det dags att hämta ympar nu. Förvara dem nedgrävda i snö eller liggande i fuktat hushållspapper i en icke tillsluten plastpåse i kylskåp.Mars
Nu är tid att sätta upp fågelholkar och fladdermusholkar.
Dags också för en översyn av äppelträden. Kanske finns det lav, mossa och lös bark på stam och grenar? Med mjuk borste och liten skrapa kan man göra rent träden. När man borstar träden avlägsnar man gömställen för skadeinsekter. Men här finns två skolor! En grupp vill ha släta, borstade och blanka fruktträdsstammar. Och en grupp menar att även nyttoinsekter kan dölja sig bakom lösa barkflagor och att det för övrigt är vackrast med lavrika stammar och grenar.April
April är månaden för beskärning av unga äppelträd. Det är också den månad när man ympar och när man planterar nya äppelträd.
Många tror att man måste beskära träden på vårvintern men det stämmer inte. Så gjorde man förr eftersom på vårvintern hade trädgårdsmästaren inga andra pressande sysslor att sköta och det fanns tid att beskära träden. I dag vet vi att träden mår bättre av att beskäras när det är varmt i luften.Varför beskär man trädet? Vill man beskära för att minska trädets storlek utan att få så många vattenskott? I så fall ska man skära på sommaren. Skär man för att stimulera tillväxten, till exempel på unga träd? Då bör man beskära på våren, i april och maj månad. Och man bör beskära i torrt väder för att minimera spridningen av svampsporer som kan infektera träden.
Absolut sämst är att beskära på vårvintern. Vetenskapliga försök har visat att spridningen av sporer från parasitsvampen Nectria galligena som ger fruktträdskräfta är störst på hösten och vintern. Men sporspridning sker också vid temperaturer runt noll grader. Det betyder att i januari, februari och mars bör man inte röra fruktträden. Senare, i vårmånaderna april och maj, ligger temperaturen som regel över noll och risken för smittspridning är lägre.
Forskning visar att kraftig tillväxt ökar risken för angrepp av fruktträdskräfta. Det beror på följande: om man skär i början av året får man en stark tillväxt i trädet. Det betyder att avmognaden, fö rvedningen av skotten, tar längre tid på hösten och det i sin tur betyder att vi får en ökad risk för tidiga frostskador vilket kan leda till att trädet drabbas av kräfta.
I april kan vi hämta de sista kvarvarande vinteräpplena från förrådet. Många vinteräpplen bevarar ett vackert utseende in i april och maj månad men är odugliga att äta eftersom köttet har tappat smak och konsistens. Mycket fina vinteräpplen är till exempel Ribston och Eldrött Duväpple som båda håller aromen in i april.
Maj
Beskärningen av yngre äppelträd kan fortsätta hela maj månad. Men när blomningen sätter i gång är det få av oss som nänns skära i träden. Då vill man bara gå runt av njuta av blommorna som skiftar i utseende från träd till träd. Äppelblomningen börjar i Skåne omkring första veckan i maj; i mellersta Sverige börjar de första träden blomma i perioden 10–30 maj. Ett träd blommar under 10–14 dagar.Glöm inte att sätta ut fågelbad och sedan ständigt hålla det med friskt vatten. När småfåglarna trivs i trädgården får vi god hjälp med att hålla undan skadeinsekter.
Juni
Se över alla äppelträd som du bundit till störar och passa så att inte banden skaver in i barken i takt med att trädet växer. Det stöd som du satte vid det unga äppelträdet vid planteringen går att ta bort efter ett par år.Juli
Nu kan man ta itu med sommarbeskärningen av äppelträden.
Viktigt att göra en kartgallring om fruktsättningen varit stor. Ofta faller en massa kart på grund av otillräcklig befruktning eller påverkan från insekter. Men ändå kan det sitta kvar så mycket kart i början av juli att det är befogat att gallra. Låt då gärna mittfrukten i varje klase, eller den frukt som får mest sol, sitta kvar. Om man låter bli att kartgallra, får man små äpplen som inte är lika vackra och goda. Kraftig belastning på grenarna kan också leda till att de bryts sönder. Dessutom leder en mycket stor skörd till att det blir ingen eller liten fruktsättning nästa år.Titta efter svarta kräftsår på träden. Förekommer sådana så skär bort den skadade veden in till frisk ved. Bränn de bortskurna grenarna.
Goda år mognar sommaräpplet Close i södra och mellersta Sverige redan mot slutet av månaden.Augusti
En översyn av träden lönar mödan. Många äpplen kan vara drabbade av monilia. Grå monilia eller grentorka visar sig som gula, vissnade blad. Skär bort alla angripna grenar och bränn dem. Gul monilia eller fruktmögel ger äpplen med bruna fläckar som sedan får ringar av ljusa mögelfläckar. Plocka ned alla sådana skadade äpplen och kasta med hushållssoporna för att förhindra sporspridning.I vissa områden är äppelträden hårt härjade av frostfjärilens larver som kan kaläta ett träd på ingen tid alls. Nu är tid att sätta de speciella limringar på träden som ska förhindra att frostfjärilshonorna går upp i träden och lägger ägg. Se till att limringen smyger tätt intill stammen (annars kryper honorna under den) och att inte löv klistrar sig fast på limring gen (då används löven som en brygga).
Ibland ser man spinn i äppelträdet. Spinnmalen bildar slöjlika nästen i vars mitt det finns larver som kalasar på blad och knoppar. Avlägsna alla nästen och kasta i hushållssoporna.
I augusti och september bör man vara noga med att klippa gräset kort under äppelträdet och sedan gärna finfördela äppelbladen. Det är ett sätt att förebygga svåra angrepp av skorvsvamp. Daggmaskarna får lättare att komma åt bladen och dra ned dem i jorden och det minskar skorvsmittan nästa år.
Många sysslor i augusti alltså men ändå är det en fröjd att leva när många sommaräpplen mognar på träden: till exempel Hornsberg, Hampus, Mantet, och Transparente Blanche.
September
Härliga äpplen av mångahanda slag finns att skörda. Vrid försiktigt loss varje äpple så att skaftet kommer med. Utan skaft får äpplet ett hål som blir inkörsport för skadesvampar. Fallfrukt blir det också att plocka upp och lägga på komposten.Oktober
Tid att skörda vinteräpplen, innan den svåra nattfrosten kommer. Har det varit ned till fem köldgrader under natten gör det inget, du kan plocka ned äpplena när det blivit varmare igen nästa dag.
Vinteräpplen är inte ätmogna när vi skördar dem men ska ha nått trädmognad, det vill säga att efter lagring ska frukten nå den för sorten typiska smaken och aromen. Plockade för snart kommer inte det hårda fruktköttet hos vinteräpplen att omvandlas till lös, tuggbar konsistens och färgen förblir kartigt grön. Dessutom har äpplen som man haft för bråttom att skörda inte alltid hunnit bilda det tunna vaxskikt utanpå skalet som har till uppgift att skydda mot uttorkning och skrumpning. För tidig skörd kommer alltså att minska vinteräpplets smak, hållbarhet och saftighet.Äpplen ska hanteras varsamt. Lägg dem i trälådor eller i de små kartonger som man får A4-papper i. En sådan kartong rymmer lagom mycket och du kan lätt ta in en i taget från förrådet. Innan du lägger äpplen till förvaring, kosta gärna på dem litet papper. Silkespapper är flott förstås men det duger också med annat papper. Riv i förväg breda remsor av papper och ta med ut till äppelträden. Svep direkt ett lager papper om varje äpple innan du lägger det i förvaringslådan. Om ett äpple skulle ruttna eller mögla i lådan skyddar pappersomslaget andra äpplen från att infekteras.
Förvara äpplena utomhus vid en husvägg skyddade från råttor, möss och fåglar. Täck dem med en filt om det blir frostkallt. När det blir många minusgrader får man flytta äpplena till en sval bod, källare eller vind. Du kan använda jordkällare, men den måste vara nyskurad och ren. Gammal potatisdoft och andra dofter sätter sig genast i äpplen. Kanske har man plats i källaren för ett särskilt kylskåp för frukt. Äpplen klarar inte att ligga i tillslutna plastpåsar. Det är bättre att de får ligga i kraftiga papperspåsar i kylskåp eller omsvepta med papper.
November
Nu är det nödvändigt att klä in alla unga träd med nät. När vintern kommer blir hararna sugna på att lägga litet god äppelbark i kistan. Tänk på att nätet måste nå högt! Ett tjockare snölager gör att hararna annars kan sträcka sig över nätet.December
Dags att njuta av alla goda vinteräpplen och laga värmande äppelte (vatten, torkade äppelskivor och en kanelstång). Och drömma om nästa äppelår när alla träd blommar fantastiskt, rönnbärsmal inte finns alls och vi får sol och regn i lagom mängder.